Att skypa med eventuellt blivande värdfamilj

Fick en kommentar från Caroline som ska skypa med en eventuellt blivande värdfamilj och ville ha lite tips! Jag tror alla är rätt nervösa i ett sådant läge, men man får komma ihåg att det är okej att vara nervös. Förhoppningsvis är det en positiv nervositet eftersom det här är något man verkligen vill göra. När man börjar samtalet kan man även säga till familjen att man är lite nervös så har de säkert förståelse för det. 
 
 
Jag kände mig som en stammande apa som var värdelös på engelska när jag pratade med min värdfamilj på skype första gången. Direkt efter samtalet slängde jag av mig min tjocktröja för att jag var så varm och började gå runt i rummet för att lugna ner mig. Trots det ville familjen ha mig så någonting måste ha gått bra i alla fall. 
 
En bra idé är att läsa på ordentligt om familjen innan. Jag hade skrivit ner både basinfo om familjen (så att jag inte skulle råka fråga om deras "döttrar" när de egentligen har två söner exempelvis) och en del frågor. Frågorna var lite sånt jag undrade, som om de hade några speciella "regler" i familjen, hur de hade hanterat tidigare problem med au pairer, och en del frågor hade jag mest med för att verka intresserad och ge ett bra intryck. Jag menar... Om familjen undrar om man har några frågor till dem och man svarar nej - då kanske de undrar om man faktiskt är intresserad på riktigt.
 
Var också beredd på att svara på familjens frågor om dig. De kanske undrar om dina tidigare barnerfarenheter, hur du skulle reagera i en viss situation, hur du är som person etc. Om du är rädd att få tunghäfta - skriv ner stödord och anteckningar på ett papper innan. Det är alltid skönt att ha som hjälp! 
 
Lycka till Caroline, och om det är fler som gör sig redo att prata med värdfamiljer - lycka till ni också :)

Imorgon...

Imorgon far jag. Jag har sagt hejdå till vänner och släkt, packat och donat men ändå känns det inte verkligt. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Än så länge är jag inte nervös men det kanske kommer när jag ska sova. Är för övrigt helt förundrad över att jag fått ner alla böcker jag vill ha med i resväskan.
 
Nu ska jag skriva ut lite papper som ska med och läsa ut min bok. Det vore onödigt att ta med den när det inte är många sidor kvar (den är tung!) så får väl läsa hela natten om det behövs. 

Jag har en destination!

Jag har bestämt mig för att lyssna helt på magkänslan. Även om Irland kändes mest lockande från början så tror och hoppas jag att den här familjen är rätt för mig. De bor i Oxford och har två pojkar på 9 och 10. Jag har fått lite bilder på huset, mitt rum och området och det känns som en vanlig och väldigt trevlig familj. Ikväll ska jag antagligen prata med pojkarna för första gången! 
 
Grejen med det här är att de vill att jag startar så fort som möjligt. Idag har jag därför varit och köpt lite saker jag behöver ha med, för nu är det bara att få ordning på allt, hinna greppa det som händer, börja säga hejdå till vänner och släktingar och boka flyg. 
 
Något jag är sur över är att av min bokbeställning som jag gjorde för över tre veckor sedan så har bara tre av de fem böckerna kommit. Börjar tro att de andra inte tänker anlända... Och jag vill ha dem nu eller veta om jag ska köpa dem igen - från någon annan sida. Att ha med lite böcker som får mig att känna mig bättre till mods är ett måste. 

Att fatta beslut.

Fattade stora framtidsbeslut redan innan klockan 7 imorse. Tror att nervositeten kommer bosätta sig i mig den närmsta tiden nu. Det sjuka är att det går så snabbt

Skypesamtal

Pratade alltså nyss med en familj på skype. Eller nyss och nyss, det var kanske en timme sedan. Vi pratade i kanske 30 minuter och jag satt och svettades och stammade och kände det som om jag fick tunghäfta hela tiden. Något rätt måste jag i alla fall ha gjort (jag log mycket i alla fall!) för bara några minuter efter att vi hade lagt på så ringde familjen upp igen. De hade snabbt diskuterat hur de tyckte att det gick och erbjöd mig platsen som deras au pair. 
 
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga! Fick fram att jag skulle tänka på det och att det kändes väldigt positivt just nu. De var verkligen jättetrevliga och känslan jag fick var bra. Har dock några andra familjer som också vill skypa så jag känner mig lite kluven. 

AuPairWorld

 
Min plan är alltså att relativt snart åka som au pair till Irland eller England. Först hade jag tänkt åka med en agentur till Irland. Jag mejlade agenturen, fick svar på några frågor och skickade sedan in min ansökan. Det var det som hände. Sedan dess har jag inte hört något och får inga svar på mejl heller. 
 
Därför har jag nu bestämt mig för att dumpa agenturen och åka iväg privat istället. Så jag registrerade mig på aupair-world.net där jag la upp en egen profil och kunde kontakta de familjer jag ville. Den här gången sökte jag familjer i både England och Irland då jag kan tänka mig att åka till England också. Jag fick napp nästan direkt och har mejlat lite med några familjer, varav en som jag ska prata med på skype ikväll! Jag har förberett mig genom att läsa på om familjen och skriva ner några (många) frågor så hoppas att jag inte kommer klanta mig och vara för nervös.